|
|
 |
|
|
Frisbee i Idrottsskolan Vi värmer upp med olika lekar och ledarna visar hur man gör med frisbeen, mm. Sedan får alla barn prova att spela själva. Den enda utrustning som behövs är vanliga kläder för inomhusgymnasitk, samt skor. Det är Ultimate som spelas i Idrottsskolan.
Spelet
Ultimate är en lagsport som spelas
med frisbee både inomhus och utomhus. När man håller i frisbeen får man endast rotera runt en roteringsfot som i basket och passa vidare till en annan spelare.
Ultimate är en sport utan domare som
bygger på fair play. Det är spelarna själva som agerar som domare. Reglerna
är få för att undvika att spelare inte kommer överens. De mest väsentliga
reglerna är att när du håller i frisbeen får du endast rotera. Frisbeen får
inte ryckas ur händerna på någon och tacklingar är inte tillåtna på den som
har frisbeen.
Många tror att ultimate frisbee är en
långsam sport eftersom spelaren som håller i
Sporten är som störst i USA och
Kanada. I Europa är den tämligen utspridd och i Sverige finns flera bra lag.
De svenska utomhusmästerskapen har på herrsidan de senaste åren dominerats
av Skogshyddans FK (Göteborg), Carnegie USC (Göteborg) och Stenungsunds FC.
Stenungsunds FC vann även klubblags-EM 2001 i Prag, Tjeckien. Stenungsunds
damer och juniordamer har senaste 10 åren varit i toppen på SM. För detta krävs dock att sporten blir mer utbredd i Asien, Afrika och Sydamerika.
I årets damlandslag var 9 av 20
spelare från Stenungsunds FC.
Historik Om vi ”kastar” oss tillbaka kan vi konstatera att frisbee som benämning har funnits länge, bra mycket längre än vad någon av oss har varit med. Redan på 1600 talet förekom ordet, då med stavningen Frisebi (Frisernas by), en by som numera heter Frisby-on-the-wreake i England. I mitten av 1600 talet utvandrade en engelsk famil till Connecticut i USA. Familjenamnet var Frisby. En ättling, William Russel Frisbie grundar det beryktade pajbageriet ”The Frisbie Pie Company” 1871 och här slängdes den första ”frisbeen” Det var ingen frisbee så som vi idag uppfattar det, utan en pajform i aluminium som studenterna roade sig med att kasta när de hade rast. De kastade frisbie, inte frisbee, ordet var ännu inte ändrat till vår stavning. Nu kan man ju tro att det var här som allt började... 1937, Frederick Morrison hade precis träffat sin blivande fru Lucile Nay och man firade Tacksägelsedagen. Efter maten samlades man utomhus, där en svåger till Lu tog fram ett lock i aluminium som var till en popcorn burk. Det kastades fram och tillbaka och hade en förmåga att verkligen spinna när det kastades backhand. Visst var locket till popcorn burkarna bra men ersattes efterhand av lock till kakburkar, inte pajformar som vi alltid förknippat det med. Kommersialiseringen av locken kom igång på beachen i Santa Monica, Los Angeles, när en åskådare kom fram och ville köpa ett lock. Ett lock såldes för 25 cent och idén var född. Nu var det en affärsidé där Fred och Lu varje helg kom till Santa Monica och sålde lock, visade vad och hur man skulle göra. Problemet de hade var bara hur de skulle få tag på lock inför varje helg, men med hjälp av en grossist i närheten till där de bodde så löste det sig. Nu var funderingarna många, kunde man eventuellt tillverka locket i plast eller annat material? Och hur skulle leksaken se ut, för det var fortfarande bara en leksak, om än en väldigt efterfrågad och välanvänd sådan för alla åldrar. Freds pappa visade sig vara den som kunde hjälpa till, han gjöt formen som skulle kunna användas och om inte kriget hade kommit i vägen så vet vi inte vad som kunde ha hänt. Frederick blev inkallad i och med attacken på Pearl Harbor och under några år låg idén med plastlock i träda. Det visade sig att det förde något gott med sig, plasten blev avsevärt mycket billigare efter kriget. 1945 blev Freds flygplan träffat och han blev hemskickad och än en gång kom tanken upp på hur han skulle kunna fortsätta med plastaffären. Hur skulle han kunna försörja sig själv och familjen? I och med hans uppdrag i militärtjänstgöringen hade han lärt sig en hel del om varför och hur olika ting flög si eller så. Han började rita och den första produkten på papper blev den som sedermera skulle kallas för Whirlo-Way. Det var under den här tiden som han lärde känna Warren Frascioni. Warren var kompanjonen som hjälpte Fred att ta fram den första frisbeen i plast. Ingen av dem visste speciellt mycket om plast, det var fortfarande så att mjölken levererades i glas och plast var ett material som ansågs lite exklusivt och inte speciellt användbart. Fred och Warren kontaktade ett företag som hette Southern California Plastic Company, där de fick en rundtur som visade dem mer om plast och de fick med sig hårdplast för att göra formen till den första plastfrisbeen. Tillsammans skrev de avtal sinsemellan sig där allt skulle delas 50/50 innan de skulle göra affärer. Ett antal prototyper, sex st., tillverkades och testades. Några gick sönder direkt, fyra återstod och av dom så fick det bli en som skulle utgöra grundformen för produktion. Det var 1947, det var inne med flygande tefat, ”flying saucers”, och det fick också bli namnet på den första i plast. Tyvärr blev inte den färdiga ”Flying Saucer” bättre än prototyperna. Oavsett det, så var man övertygad om att det var en idé att fortsätta arbeta på. Någon gång under 1948 sattes ändå produktionen i drift och det tog 28 sekunder att göra ett exemplar, 3 000 Flying Saucer på 24 timmar. Tyvärr blev färgen inte riktigt vad man tänkt sig, svarta och ljusblåa var inte det mest optimala! Färgerna på de som producerades därefter blev till en salig blandning och namnet Vomit Model var inte helt taget ur luften. Försök gjordes för att få någon affär att sälja dem men ingen visade något större intresse, man besökte sportaffär efter sportaffär men överallt blev svaret nej. Det blev på marknader av olika slag som Fred och Warren fick visa upp sin produkt. Resultat blev bättre än väntat, massor av besökare intresserade sig och försäljningen sköt i höjden. Samtidigt som de försökte få visa upp sina Flying Saucer var de tvungna att försöka hitta finansiärer för att kunna fortsätta producera fler. Det var Warren som gjorde det mesta av det jobbet och det var också han som hade satsat de stora pengarna. När så sanningen uppdagades att det inte skulle komma att fungera längre, inga pengar hem till familjen kom de båda överens om att avsluta och bryta sitt gemensamma kontrakt. Det var inte mer än rätt att Warren fick formen, så i februari 1957 skakade de hand och önskade varandra lycka till, en era var över. Fred vare sig träffade eller hörde av Warren igen. Warren lade heller aldrig beslag på formen utan den stannade hos plastfabrikanten. 1954 efter att hankat sig fram och flyttat, kände både Fred och hustru Lu att de behövde något vid sidan om för att kunna få lite extra till hushållskassan. Fred ringde upp plastfabrikanten och frågade om de hade någon form, fick ja till svar och produktionen sattes igång igen för att sedan leda till försäljning på olika marknader under sommaren. Nu använde man en annan plast och resultatet blev bättre. Uppvisningar och försäljning avlöste varandra och det gick bra. Man kontaktade en ny plastfabrikant, Rainbow Plastics i El Monte, CA. En ny flying saucer gjordes och namnet blev efter diskussion Pluto Platter, varje Pluto Platter medföljdes av texten ”Flat Flip Flies Straight”, något som Lu kom på. Nu var året 1955. Några dagar innan innan jul 1956 hade Fred och hans svåger Paul bokat upp en parkeringsplats i LA för att kunna demonstrera Pluto Platter. Det blev inte riktigt som de hade tänkt sig, det började bra men slutade med trafikkaos och polis som bad dem packa ihop och försvinna. Men en person som hade stått och tittat på kom efteråt fram och presenterade sig som en anställd vid Wham-O, och att företaget gärna skulle marknadsföra vad de kallade för ”flying disc”. Personen presenterade sig aldrig vid namn men kontakt togs i alla fall med Wham-O för att höra vilket förslag de hade. På Wham-O träffade de Rich Knerr och Spud Melin, allmänt kallade för The Boys. Den 23 januari 1957 skrev Fred och Lu under kontraktet med Wham-O. Många var diskussionerna man hade haft innan, och nu var man överens, om än med mycket vånda. Vad skulle Wham-O kunna göra? Nu var produkten såld och nu skulle bara framtiden förtälja om det skulle bli en succe eller inte. Tre månader efter avtalet var skrivet fanns Pluto Platter ute i butikerna. Den syntes tillsammans med alla andra produkter som Wham-O sålde. Nu stod det Frisbee på varje Pluto Platter och om det var Frisbie Pie Company som inspirerade Wham-O till namnet eller inte lär vi aldrig få veta. Året var 1958 och Pluto Platter hette nu Frisbee. Idag vet alla att Frisbee är bara Wham-O discar, övriga kallas för discar. 30 september 1958 skrevs patentet och Fred Morrisson stod som uppfinnaren av Frisbeen. Morrisson levde gott på royalty från Wham-O. Det var senare Ed Headrick, som i egenskap av marknadsförare vid Wham-O, som såg till att saluföra Frisbee och göra den än mer allmänt känd än tidigare. Sportigare utseende och viss förändring i utformningen. Det här gav en ökad försäljning och Morrissons eget konto växte vid varje utbetalning av royalty. Några tongivande företag har bidragit i mångt och mycket till den utveckling av frisbeen som redskap har skett; Discraft och Innova Champion. För Frisbeegolfspelaren vet vi att det idag finns en uppsjö av tillverkare, spridda över hela världen och då Sverige inkluderat. En sport blev det först under 50-talet, sägs att den första Gutsmatchen spelades 1955 vid Princetown University, Ultimate spelade man 1968 vid Columbia High School och 1975 var Frisbeegolfen född. 1967 bildades det första internationella förbundet, International Frisbee Association av Ed Headrick. 1969 Första internationella junior mästerskapet i Madison Square Garden, New York 1972 ”The First Official Handbook” av Goldy Norton skrivs 1974 Warren Franscioni dör, World Frisbee Championships I Los Angeles arrangeras 1974 bildade också Mikael Hjärtsjö och Jonny Gustafsson Svenska Frisbeeförbundet och 9 år senare var SFF ett av Riksidrottsförbundets medlemsförbund. Några andra datum på vägen som är värda att lägga på minnet är 1978 då Kärsön kunde ståta med Europas första Frisbeegolf bana. Första officiella VM i Frisbee hölls 1974 och Sverige arrangerade sitt första Svenska Mästerskap 1976.
I Europa är den tämligen utspridd
och i Sverige finns flera bra lag. De svenska utomhusmästerskapen har på
herrsidan de senaste åren dominerats av Skogshyddans FK (Göteborg), Carnegie
USC (Göteborg) och Stenungsunds FC. Stenungsunds FC vann även klubblags-EM
2001 i Prag, Tjeckien. Stenungsunds damer och juniordamer har senaste 10
åren varit i toppen på SM. Källa: Maria Ahlwin samt wikipedia
|
|
|
||||