Friidrott (eller fri idrott, äldre benämning) är ett samlingsbegrepp för ett antal idrottsgrenar. Ibland används termen allmän idrott, men den har på senare år blivit mindre vanlig. De flesta är individuella grenar, men även några former av stafetter ingår. Man kan grovt dela in friidrotten i löpgrenar (lång distans, medeldistans och sprint), kastgrenar, hoppgrenar, stående hopp och mångkamper.

Friidrott i Idrottsskolan:

Vi värmer upp med lekar och därefter visar ledarna grunderna och träningen börjar.

Historia

Internationellt samordnas friidrotten av International Association of Athletics Federations, IAAF, som grundades 1912 vid en kongress i Stockholm. Från grundandet och fram till 2001 stod bokstäverna IAAF för International Amateur Athletics Federation, fastän amatörreglerna avskaffats från 1982. Det är IAAF som anordnar VM i friidrott. I Sverige samordnas friidrotten av det 1895 grundade Svenska Friidrottsförbundet, SFIF, med nuvarande namn sedan 1949. Gånggrenarna ingår dock inte i SFIF:s ansvar, utan handhas av Svenska gång- och vandrarförbundet. Friidrott ingår av hävd i de Olympiska spelen, där den är huvudsakligen avgörs under andra OS-veckan.

Friidrotten är sannolikt den äldsta (och mest basala) av alla sporter. Det går inte att fastställa när friidrotten uppstod. Det mest sannolika är att människor spontant börjat tävla i löpning, hopp och kast så snart levnadsvillkoren blev så pass goda att tiden räckte till för mer än att bara skaffa mat för dagen, vilket inträffat vid olika tidpunkter i världen. Man vet att friidrottsgrenar var en del i de antika olympiska spelen och 2500 år senare kan friidrotten sägas vara den centrala sporten i de moderna olympiska spelen. Många idrottsälskare menar att Sommar-OS startar på "riktigt" först när friidrottstävlingarna börjar. Detta sker sedan lång tid tillbaka ungefär en vecka efter att OS inleds.

Trots att det internationella förbundet IAAF bildades redan 1912 dröjde det lång tid innan det organiserades ett officiellt världsmästerskap. Först 1983 arrangerades det första världsmästerskapet som hölls i Helsingfors. Fram tills dess kan OS också ha fyllt funktion som världsmästerskap. Efter att först ha arrangerats vart fjärde år hölls sedan 1991 VM-turneringar vartannat år.

Från början var många grenar bland damerna inte medtagna men efterhand har deras tävlingsprogram blivit allt mer likt herrarnas. I nutid är enda skillnaden mångkampen. Herrarna tävlar i tio grenar (tiokamp) medan damerna tävlar i sjukamp. Då grenar som släggkastning och stavhopp är relativt nya bland damerna anses de fortfarande befinna sig i ett "utvecklingsstadie" men framstegen går snabbt.

Eftersom sporten inte kräver mycket utrustning för att utöva (vilket i synnerhet gäller löpgrenarna) har även friidrottare från små och/eller fattiga länder kunnat hävda sig väl. Faktum är att långdistanslöpning och medeldistanslöpning på manssidan sedan slutet av 1980-talet dominerats av afrikanska löpare. Under 2000-talet har utvecklingen gått så långt att europeiska löpare mer eller mindre anses "gett upp" mot afrikanerna, åtminstone på långdistansloppen. På 10 000 meter har kenyaner eller etiopier segrat i samtliga globala mästerskap sedan 1987 (utom OS 1992 när marockanen Khalid Skah vann) och på 5000 meter har samtliga mästerskap sedan 1984 (med undantag av OS 1992) vunnits av afrikaner (kenyaner, etiopier och marockaner).

Idrotter
Startsida